Jag har inte hittat några tidigt registrerade objekt i nuvarande Havsmon. Strax utanför, det som tidigare kallades Havsmo byskog finns några objekt registrerade på riksantikvarieämbetet. Byskogen låg söder om Haviken.
Typisk datering: Järnålder Medeltid
Koordinater: 6504793 / 470146 (SWEREF 99 TM)
Blästbrukslämning. Slaggvarp närmast rund, ca 8 m i diameter och 0,4-0,6 m hög. Över torv med i ytan synliga 0,3-0,5 m stora stenar ( främst i mitten). Vid provstick framkommer rikligt med slagg och kol. Slaggen är brunröd-grå dels tung, järnhaltig och dels lätt porös. I varpets mitt har talrika slaggstycken på sintrad lera, troligen rester av ugnsväggar. Slaggen är måttligt fluten. I surdragen SÖ-Ö om varpet finns såväl rödjord samt myrmalm. Enstaka myrmalmsbitarfinns i varpet. 1 SÖ kanten har en rotvälta rivit upp slaggstycken till ytan av 8 kvm. 330 gon om slaggvarpen är en kolbotten. Beväxtmed 1 mindre gran, tallplantor och björksly.
| Terräng | Avsats i svagt Ö-sluttande sandig moränmark intill surdrag.Skogsmark hygge |
|---|
Typisk datering: Stenålder Bronsålder Järnålder Medeltid Nyare tid
Koordinater: 6504911 / 470118 (SWEREF 99 TM)
| Beskrivning | Fångstgrop, 5 m i diameter och 1,5 m djup. Vall runt kanten ca 2 m bred och 0,3-0,5 m hög. Beväxt med tallplantor och björksly. Gropen är relativt liten och grund, men är sannolikt en fångstgrop. I omgivningarna finns ett flertal kolbottnar, men då de utgrävde mossorna är i vatten är det knappast fråga om en täktgrop. Läget bra! Kan vara kolningsgrop men bör pga närhet till slaggvarp ändå beaktas. |
|---|
| Orientering | Ca 80 m. 70 gon om stor tall som "sparats" vid vägkanten. |
|---|---|
| Terräng | NÖ spetsen av åsliknande förhöjning i svagt Ö-sluttande sandig momark. Skogsmark (hygge). |
Typisk datering: Järnålder Medeltid Nyare tid
| Koordinater (N/E) | 6504576 / 470150 (SWEREF 99 TM) |
|---|
Det finns också en uppgift om att det ska ha varit en avrättningsplats öster on Stegelviken.
| Typisk datering | Medeltid Nyare tid |
|---|
| Koordinater (N/E) | 6505849 / 469815 (SWEREF 99 TM) |
|---|
| Beskrivning | Avrättningsplats, uppgift om på Ö sidan om Stegelviken, strax i närheten av det utlagda torpet, Rävanäset, låg förr en galgbacke. Denna skall ha legat på ett berg. Enligt sagesman herr J. P. Hultén, Skeppshult. |
|---|---|
| Orientering | NV om torpet Rävanäset och ca 30 m Ö om stranden av Stegelviken. |
| Terräng | Berg. |
| Antikvarisk kommentar | Kartmarkering på den digitala kartan är utsatt efter beskrivningen i inventeringsboken i samband med digitalisering 2001-06-29 / HZ/LB |
Strax öster om Havsmon i Hulta hagar finns uppgifter om ett gammalt gravfält och en hälsokälla.
| Typisk datering | Stenålder Bronsålder Järnålder |
|---|
| Koordinater (N/E) | 6504468 / 470271 (SWEREF 99 TM) |
|---|
| Beskrivning | Gravfält, ca 25x15 m stor (N 20° Ö-S 20° V bestående av ca 5 fornlämningar. Dessa utgöras av 2 domarringar samt 3 i markytan synliga stenar. Den större domarringen, som är belägen på gravfältets sydligaste del är 11 m diam. Den består av 9 stenar,vilka 6 äro resta och 3 äro kullfallna. De resta stenarna äro 0,25.0,75 m höga 0,5-0,8 m breda och 0,4-0,6 m tjocka. De kullfallna ha motsvarande dimensioner. I domarringens SV del är en 1,1x0,6 m stor och 0,2 m hög liggande sten, som troligen tidigare varit rest och som fallit inåt domarringen (mot Ö). Avståndet mellanstenarna i domar ringen varierar mellan 2 och 3 m. Inom domarringen växa två björkar. Den andra domarringen, som ligger2,5 m. N 25° Ö om den föregående, är ej så tydlig som denna. Den är ca 7 m i diameter och består av 9 stenar, av vilka två äro tydligt resta, 0,5-0,55 m höga en med säkerhet avslagen, 0,25 m hög samt de övriga klumpformiga och höjande sig ca 0,2 m. över markytan. Inom denna domarring växer en björk. De i markytan synliga stenarna äro belägna i omedelbar anslutning till de tvådomarringarna. De äro 0,4-1 m. i tvärmått och 0,1-0,2 m höga. De måste uppfattas som fornlämningar och markera troligen gravar.Omgivande terräng är i övrigt fri från stenar. Domarringarna ärr estaurerade på så vis att lösa stenar är uppställda där man förmodat att någon saknats. Av de i markytan synliga stenarna är en klart kantställd. Denna är belägen mellan de bägge domarringarna. Gravfältet beväxt med enstaka stora björkar samt lövsly. |
|---|---|
| Orientering | Gravfältets S kant är belägen ca 15 m. NNV om väg. |
| Terräng | Krön av moränhöjd, med björkar bevuxen uppröjning i skogsmark. |
Strax norr om gravfältet ligger en källa med tradition.
| Typisk datering | Medeltid Nyare tid |
|---|
| Koordinater (N/E) | 6504706 / 470313 (SWEREF 99 TM) |
|---|
| Beskrivning | Hälsokälla, ca 1 m i diameter och 0,5 m djup. Källan avrinner i litet dike åt V 6°S. Källan till stor del igenslammad. I Ö kantenbevuxen med en mindre gran. Källan är ca 0,8 m i diameter och har järnhaltigt vatten, rödjord i kanterna. |
|---|---|
| Orientering | 5 m. N 30° V om landsväg vid sydligaste stenstolpen i vägräcke.Telefonstolpe nr 398. |
| Terräng | I V-sluttning av större backe, skogsmark, blandskog. |
| Publikation | Predikanten F O Hedlund Nylandsdal brukade ta vatten här på 1920-30-talet. Han utdelade det till sina sektmedlemmar dagligen. Både sjuka och friska fick. Uppgiftslämnare: Svante Johansson. |
|---|
Komentar. Här finns risk för missuppfattningar. Jag har uppfattat att det finns 3 källor i detta område. En källa med ovanstående koordinater. Jag kan inte återfinna den. Ligger mycket nära sankmark där det mycket väl kan ha funnits en källa. Källa nummer 2. Den fanns till höger om vägen ner till sjön. Ca 100-200m från korsningen och ca 30-50 m in i skogen. Där hämtade Lisa och Erik vatten innan komunalt vatten installerades och under en torrsommar på 1970-talet hämtade Helge Nilsson vatten där. Jag minns att den var iordninggjord med brädor längs sidorna. Under årens lopp rasade sidorna in och efter skogsavverkning har jag inte återfunnit den. Kan någon bidra med mer information. Källa nummer 3 fanns på vänster sida om stora vägen mot Skepshult. En skylt på en telefonstolpe visade var den var. Enligt uppgift ska den ha försvunnit i samband med att man byggde nya vägen år 2018.
Havikens västra strand. Finns inte på kartan ovan. Hittades av min hustru år 2022.
Definition
Lämning efter blästbruk (lågteknisk järnframställning).
Kommentar
Avser lämningar efter olika moment i järnframställningen. Egenskapsvärdet
Blästerugn används för lämning efter ugn för framställning av järn främst ur
sjö- och myrmalm men även ur rödjord. Fällsten används för sten använd som
städ för primärsmide (avlägsnande av slagg) av järnlupp. Fällstenen har
oftast en flat ovansida och bär spår av bearbetning och slagg. Malmupplag
används för upplagsplats för malm eller rödjord. Rostningsplats används för
yta för rostning av malm (upphettning för avlägsnande av föroreningar,
framförallt svavel). Rostningsplatsen på en blästplats är oftast iakttagbar
genom kraftigt rödfärgad jord. Den rostade malmen är magnetisk, till
skillnad från den orostade. Blästslagg har ofta kallats primitiv slagg i
äldre beskrivningar och senare i regel betecknats som lågteknisk slagg.
Jfr Bergshistorisk lämning övrig samt Smideslämning.
Kommentar till antikvarisk bedömning
Blästerbrukslämning är fornlämning i och med att den alltid uppfyller kulturmiljölagens övergripande rekvisit forna tider, äldre tiders bruk och varaktigt övergiven och alltid har tillkommit före 1850.
Antikvarisk bedömning
Fornlämning
Antikvarisk kommentar
–
Grad av skada
Ringa åverkan
Skadebeskrivning: ÖSÖ kanten borttagen inom en 0,5 m l sträcka (VNV-ÖSÖ).
Undersökningsstatus
Ej undersökt
Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E)
N 6505633, E 470043
Mätmetod
GPS, medelfel: 7 meter
Registreringsunderlag
Digitalt ortofoto. Noggrannhet på underlag: Upplösning 0.5 m
Höjd över havet
Min: 120 m, Max: 125 m
Orientering
Omedelbart V om stig (N-S).
Terräng kring lämning
ÖSÖ sluttning av mindre höjdparti, moränmark. Skogsmark, barrskog med intilliggande sjö.
Vegetation på lämning
Kommentar från RJ'
Detta var konstigt, jag har inga bra
förslag. Kan det ha funnits myrmalm på sjöns botten här, det finns ju på
en del ställen i Björklången. Jag har aldrig hört något om en masugn
här. Däremot har det gjorts försök till brytning av järn i Havsmon och
Rågstad. Men det vore ju intressant om man lyckades få fram fynd efter
en masugn vid Masåna, någonstans mellan vid Vibolln eller utmed ån
nedströms där. Järnframställning före masugnarna skedde i särskilda
blästerugnar i gropar ofta nära fyndigheter av rödjord eller myrmalm.
Spår efter sådana blästerugnar finns bland annat i Älgaråstrakten och
upp mot Finnerödja. Kanske kan man hitta lämningar efter blästerugnar
även här?
Erik i Havsmon 1:6 berättade att när han skulle gräva brunn kom han ner i rödjord och vattnet var okänligt.