Kulturspår i Havsmon

Befolkningen i östra Tivedens byar gick fram till mitten på 1800-talet på kyrkstigar via Tivedstorp ner till Undenäs kyrka. I Svanhults närhet gick denna kyrkstig från Ösjö via Lillängen och Skallebohed genom skogen till Skeppshult, vidare till och Havsmon och ner till Undenäs. Stora delar av sträckan var inte farbar med vagn. Det var många som bode i Tiveden så det måste varit vanligt att gå till kyrkan i Undenäs. Kunde vara dop, vigsel eller begravning. Vid begravning bands kistan på två störar som släpades efter häst eller oxe. När kyrkan i mitten av 1800-talet i Tived byggds så blev det enklare för Tivedsborna att at sig till kyrkan

Fortfarande oklart var och när masugnen befann sig. På 1970-talet vandrade jag ofta i den skogen, eftersom jag såg att det fanns fina kvartgångar i berggrunden som ibland inneslöt bergskristall. Jag stötte då på en slagghög strax söder om masugnsbron. Jag tog med mig några förglasade stenar som kuriosa. Kanske man ska leta där igen och kanske hitta masugnen. Koordinater.

Strax öster om masugnsbron finns en sten med en inristad text. Den är hittils inte uttydd. Vem kan tyda texten?

Martin Jansson har berättat att det stod en sten i korsningen. Eftersom den stod ivägen så grävde man ner den i samband med att vägen förbättrades. Det är oklart vad typ av sten det var och ändamål.

Det finns en rågångsbeskrivning från 17 oktober 1753 avseende var gränsen mellan två intresseområden skulle vara. Det ena var Aspa det andra var Forsvik. Båda med masugn. Det står en råsten i Granvik med tre kronor och märkt med årtalet 1680. Rågången går sedan till en punkt strax SV om Hult, där ett märke är utblekt i berget, vidare ner till Havikens sydspets. Där fanns en råsten märkt med årtalet 1686. Enligt Gunnar Holmer i Skeppshult ska den ha stått där det nu växer en jättegran och någon ska ha tagit den som bojsten för att förtöja båten i Haviken. Gunnar sa att man lätt ser stenen genom vattnet. Kanske någon kan leta rätt på den så vi kan återställa den på rätt plats.

Strax norr om vallen, ca 10 m in i skogen står rökungnen. Dessa kännetecknas av att de stått i en träbyggnad och saknar skorsten, en konstruktion som finska invandrare förde med sig, då de invandrade hit omkring år 1600. Tiveden är Sveriges sydligaste finnbygd.

Man har kallat dessa för finska rökugnar men vissa kan kallas ria eller basta. De användes på sin tid till flera olika saker. Torka kläder, döda lus, torka säd ( mer vanligt norröver). Basta är en variant bestämd av utformning. En finns i Havsmon. Andra finns vid Abla i Igelstad och strax bortanför Myrmon. Mer finns att läsa, som Rune och Lena skrivit, på hemsidan Tivedenfinnar.